förlåt.

sitter alltid ensam och tänker.. försöker tänka ut vad det är jag gör som är fel..
men vart jag än kommer, och vilka tankar jag än besöker så kommer jag ingenvart..
allt är orimligt elr så kommer jag abra till en återvändsgränd..
jag vet att jag inte alltid är en sån bra kompis, men jag försöker i alla fall..
jag har det inte heller alltid så lätt, jag vet att ni får höra det ofta, men det är så det är,
även om jag oftast döljer det bakom mitt leende.
.jag vill inget hellre än att alla ni andra ska må bra, jag vill hjälpa er..
men det är inte alltid jag kan det.. jag vill även ta emot eran hjälp när ni ger mej en
hjälpande hand, men det är inte heller alltid så lätt..
jag vet att jag kan klaga en hel del och att jag kan vara ren pina och pest, men
det får man ibland.. inte allt för ofta, och även om ni tycker jag gör det, så gör jag inte det..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0