3
Detta som INTE skulle bli nån deppar blogg,
har nu tvyärr blivit det.
jag startade denna blogg för att jag skulle skriva
om min vardag och kärleken.
Visst det gjorde jag också , men nu har det blivit värsta
deppar bloggen pågrund av att "så kallade min fina" K lämnade mig .
Som tog hårt på mig, pågrund av lite sakar.
Jag saknar han varje minut, och det är sjukt jobbigt.
Som jag sa i förra inlägget, trodde jag att jag hade
hittat min livspatner, att jag aldrig mer behövde leta.
att han skulle få dras med mig till livet var/är slut.
Men så långt vart det inte, nån som gjorde ont i mig.
För när jag såg han för första gången, så visst jag
att han var speciell, Och att han skulle bli min.
Och att han vill jag dela allt med.
Tillochmed när vi var tsm, så var jag sååå villig
att ta mina saker och flytta hem till han.
För jag kände/känner mig så säker i hans sällskap.
jag kan skriva ännu mer saker om denna kille.
Men det hade vart ännu bättre om han fick se allt själv .
Men tyvärr så läser han inte min blogg. Vilket som är synd.
Eftersom jag vill så gärna ha tillbaka han,
Jag ger upp allt jag har här, för att flytta som sagt 35mil
bort från min familj, som står mig närmast här.
Jag vill bara vara med min K, Han som är mannen i mitt liv.
35mil, kan jag stå ut med, utan att träffa min familj.
bara jag får vara med den jag älskar mest av allt..
men det som gör ondast.
är att jag vet att jag inte får tillbaka han.
att han är någons annan och INTE min, det gör så ont.
eftersom han engång var min bara min...
Men i mina ögon så kommer han
alltid att vara mig, för jag älskar han.
jag älskade han redan från första början.
jag visste då, att han var den jag vill dela mitt liv med. <3
har nu tvyärr blivit det.
jag startade denna blogg för att jag skulle skriva
om min vardag och kärleken.
Visst det gjorde jag också , men nu har det blivit värsta
deppar bloggen pågrund av att "så kallade min fina" K lämnade mig .
Som tog hårt på mig, pågrund av lite sakar.
Jag saknar han varje minut, och det är sjukt jobbigt.
Som jag sa i förra inlägget, trodde jag att jag hade
hittat min livspatner, att jag aldrig mer behövde leta.
att han skulle få dras med mig till livet var/är slut.
Men så långt vart det inte, nån som gjorde ont i mig.
För när jag såg han för första gången, så visst jag
att han var speciell, Och att han skulle bli min.
Och att han vill jag dela allt med.
Tillochmed när vi var tsm, så var jag sååå villig
att ta mina saker och flytta hem till han.
För jag kände/känner mig så säker i hans sällskap.
jag kan skriva ännu mer saker om denna kille.
Men det hade vart ännu bättre om han fick se allt själv .
Men tyvärr så läser han inte min blogg. Vilket som är synd.
Eftersom jag vill så gärna ha tillbaka han,
Jag ger upp allt jag har här, för att flytta som sagt 35mil
bort från min familj, som står mig närmast här.
Jag vill bara vara med min K, Han som är mannen i mitt liv.
35mil, kan jag stå ut med, utan att träffa min familj.
bara jag får vara med den jag älskar mest av allt..
men det som gör ondast.
är att jag vet att jag inte får tillbaka han.
att han är någons annan och INTE min, det gör så ont.
eftersom han engång var min bara min...
Men i mina ögon så kommer han
alltid att vara mig, för jag älskar han.
jag älskade han redan från första början.
jag visste då, att han var den jag vill dela mitt liv med. <3
Kommentarer
Trackback